- Vad är det för datum idag? undrade en vän som hälsade på.

- Eh..?

- Men vad är det för dag?

- Eh... Jo det är... ju söndag.

Det är inte lätt att hålla reda på dagar och datum när det inte finns någon större anledning att göra det. Alla viktigheter finns ju i telefonen som påminnelser så tiden kan för min del lika gärna få vara ett konstant flöde av händelser som går i varandra utan någon särskild ordning... Typ.

Dottern har varit med mina föräldrar halva dagen för att underlätta för mig då mannen jobbar hela dygnet. Blev även underlättad med diskmaskinstömning och sopslängning av mina kära mor och far, så gulligt av dem! För mamma fick jag knappt sätta in ett glas i skåpet, fastän det varken är tungt eller kräver att jag böjer mig, ja hon är precis så som mammor ska vara   

Igår morse tog vi en buss ut till vänner som köpt hus i en by utanför stan. En lugn och mysig förmiddag framför brasan med varsin kopp kaffe, det sköna med ett stort hus är ju att barnen kan leka på en större yta och inte lika inpå en som i en lägenhet. Man är där, men alla får ändå lite space. Det är ett riktigt mysigt hus de köpt och man blir ju lite sugen...

Vi kollar också Hemnet, eller jag har knarkat Hemnet sedan jag köpte min första lägenhet för en sådär sju åtta år sedan. Sedan om och när det blir hus, det vet man aldrig. Har ingen brådska, det är trots allt en del att ta ställning till. Äldre, nytt? Fixa själv, arbetsinsats? Tid, pengar, planering? Tillägger alltid till alla jag pratar boende med att "det är på sikt, ingen stress, inom några år förmodligen men inte just nu". Men det är som att de orden försvinner på vägen för nästa gång jag träffar samma person undrar han eller hon om vi "hittat ett hus ännu". Spontan som jag är skulle jag visserligen kunna köpa ett hus i morgon om vi hittar det huset, men då får det antingen vara nyrenoverat i vår stil eller så får mannen jobba hårt ett tag. Jag kan ju typ... välja tapeter.

Så går man in i vecka 19 i morgon. Nästan halvvägs. Det börjar stressa mig en aning att jag inte vet vad jag ska ställa in mig på. Börjar jag jobba nästa vecka, kan jag det? Kommer jag fortsätta vara sjukskriven, hur länge i så fall? Nu närmar sig torsdagen och nästa kontroll... Fick i alla fall min misstanke bekräftat igår av en vän som är läkare; det finns ingen medicin som lindrar foglossning. Undrar om man kan få recept på att stå ut kanske?

Hehe, kan inte hjälpa att jag tänker en tanke att om män hade foglossning, skulle det finnas minst sex olika preparat på marknaden som lindrade. Förmodligen skulle man redan utvecklat teknik för att män skulle kunna teleportera ut sina bebisar om det var de som var gravida.

Dags att träda in i drömmarnas land. Mysigt att lägga sig och känna att det lever och rör sig i magen, bebis känns så tydligt nu att jag börjar känna att det är vi som går och lägger oss, vi som sitter här. Den ständiga närvaron av ett liv där inne. En tröst när det känns jobbigt.

Då är veckan på rätt sida igen - helg. Inte för att det spelar någon större roll när man ändå är hemma, men ändå. Det känns lite bättre. Mannen är på jobbet och dottern har varit på förskolan, det har varit en fin solig dag. Här har det bakats smulpaj inför morgondagen och en blomkålssoppa blev det också. Det tar lite längre tid än vanligt när man måste sätta sig emellanåt men jag har ju all tid i världen. Blomkålssoppa med potatis och timjan

Idag är det tydligen Äggets Dag, får nog bli något äggigt innan jag går och lägger mig. Mannen jobbar, och eftersom han är borta ett dygn åt gången får han förbereda all inhandling innan han går på sitt pass. Jag har förpassats till att skriva inköpslistor. Och matlagning i intervaller.

Klockan är bara åtta, varför känns det som att jag borde gå och lägga mig? Det är fredag och folk gör i ordning sig för att slå klackarna i taket eller åtminstone tar de ett glas rött framför en film, det känns oerhört långt borta. Men jag hade visserligen inte tackat nej till ett glas rött innan sängen om mitt tillstånd vore ett annat...

Ännu en vecka har gått alltså. Var på föräldramöte igår, rensat klart all svamp och lagt den att torka. En fin vän i stora stan skickade det här med posten

Tack för omtanken och förströelsen!   

Vårt stora höströj på kolonin har ju fått vänta längre än vi tänkt på grund av allt det här, men i onsdags tog mannen saken i egna händer (dotterns hjälp inte att förglömma) och rensade och fixade och plockade... Tänk att det fortfarande finns några smultron! Mangolden var fin, likaså örterna. Eftersom kolonin ligger nära vårt hus kunde jag följa med, men var kanske inte lika aktiv som de andra...

Nu får man väl göra ett ägg, för att hedra hönsen eller bönderna eller självaste äggen eller kanske ägglossning eller jag vet inte vad? Hmm? Nyttigt är det i alla fall med ägg.

Nu har vi svamp, trattar och taggar kom mannen hem med igår. Svampsåsen blev mmm... Rensa resten idag.

Som jag misstänkt i några dagar, börjar nu foglossning att ge sig till känna. Fattades bara det. Den som strålade ned i mina ben sista tiden av min förra graviditet har den här gången bestämt sig för att dyka upp redan i vecka 18. Tog en värktablett för att kunna somna igår kväll men har ingen aning om vanlig paracetamol verkar mot foglossning? Detta får googlas.

Morgonen började tidigt, efter en natt med sömn som kunde varit bättre. Å andra sidan kunde det också varit värre, men det spar vi till de sista graviditetsmånaderna..! En vän till mannen kom förbi med frallor

till frukost, gott och trevligt med lite sällskap på våra annars äta-i-omgångar-morgnar vi har här på vardagarna då vi alla har så olika tider. De begav sig i väg till sina jobb och lämnade dottern på förskolan, jag tog en buss till stan. Lämnar ju knappt hemmet nuförtiden så det var ju ett riktigt äventyr, haha. Klev av utanför den butik jag skulle till, provade mig igenom hela deras sortiment mammabyxor (pust, aj, vila lite på bänken) och bestämde mig slutligen för fyra par byxor. Man får ju variera tunika-och-tightsträsket lite. Kände mig lite lyckligare och hoppade på bussen utanför butiken, åkte hem igen.

Under min förra graviditet gjorde jag misstaget att köpa alldeles för få mammakläder, tyckte det var onödigt och dyrt då. Och visst är det inte jättekul att lägga pengar på plagg man kan ha i några få månader, men om jag kan komma runt att känna mig alltför tråkig i den tunga, otympliga kropp som snart blir min så har jag den här gången bestämt att jag är värd lite variation i garderoben!

Om en och en halv vecka är det dags för nästa läkarkontroll och ultraljud. Är såklart nervös inför det, kommer moderkakan att ha börjat växa med uppåt? Är det för tidigt? Mår bebis fortfarande bra? Går in i vecka 18 idag. Det drar och växer och gör ont. Lever och rör sig där inne gör det i alla fall, det lugnar!

Vi har bestämt oss för att vi den här gången vill veta vad det är för kön på barnet, hoppas att vi kan få se det nästa vecka. Har redan namn på lager så vi väntar med spänning på att få börja kalla plutten där inne för något av dem... Men hur ska man göra med alla andra, med omvärlden? Ska man berätta för dem i fall vi väntar en pojke eller flicka, spelar det någon roll för någon annan?

Om en timma kommer dottern hem från förskolan, sedan får vi finbesök från stora staden. En vän har spontant vägarna förbi. Vilken tur att det blev över från frallfrukosten.

Det blev indiskt igår, med tända ljus och några avsnitt av Shameless. Rekommenderas verkligen! Vi blev fast. Vi är en oerhört normal familj i jämförelse.

Mannen kom hem med fina fynd från barnloppisen, här är några av dem

Mest kläder till dottern, ett par mammaklänningar och så bebiskläder! Docksmå sparkisar och en liten skallra. Dottern visade upp grejerna för min mage och man såg hur hon försökte föreställa sig att bebisen ska få plats i de små kläderna...

En grå inomhus-fredag... En långfrukost med tidningen och en stund framför datorn för att beställa lite nya mammakläder. Butiksshopping blev ju plötsligt svårt för mig, även om jag måste åka in och prova byxor någon dag. Enklare att beställa överdelar som sitter bra, byxor måste man ju ändå prova. Får åka in någon förmiddag när det inte är mycket folk. Fick i alla fall klickat hem några tröjor/tunikor och en jacka (inte det enklaste, ett helt projekt att hitta en vettig vinterjacka med plats för magen).

Mannen och dottern har varit ute och gått i naturen idag, sedan värmde vi rester från gårdagens middag.

   Det finns tydligen blåbär nu, syntes runt munnen på dottern när hon kom hem.

För en stund sedan kom min syster och hämtade dottern, det blir mosterfredag för dem och barnfritt för oss. I vanliga fall hade vi antagligen tagit tillfället i akt och gått ut och festat till det lite, i en vanlig ogravid värld utan order om att ta det lungt! Nu är ju min värld väldigt lugn och gravid och det ska faktiskt bli skönt att bara ha en lugn kväll för oss själva. Nu ska det bara fattas stora beslut om i fall det blir indisk take away eller thai? Italienskt? Blir det film eller ska vi börja på en ny serie? Vilken i sådana fall?

En kollega ringde och det var skönt att prata med jobbet, att de bryr sig, men trots att jag inte borde känner jag mig aningens besvärlig som inte kan ge några besked och om i så fall när jag kommer tillbaka. Hade gärna velat kunna ge något svar på det men när inte ens läkaren kan det...

Av någon outgrundlig anledning följde jag med mannen ner i källaren nyss för att rota fram en kartong med mammakläder från förra graviditeten. Det var totalt slöseri med energi från min sida (och kanske även från hans, om man nu inte tycker det är roligt att gå igenom ett helt lägenhetsförråd), då det visade sig att kartongen över huvud taget inte finns i källarförrådet utan i ett annat externt förråd vi har. Dessutom hade ingen hiss byggts i vår trapp idag heller så jag började nästan finna mig i att tillbriga fredagskvällen nere vid porten - aj! när jag försökte gå upp till lägenheten igen. Ett halvt steg i taget. En granne passerade och pratade om vädret, jo ja det är tråkigt att det regnar också ja.

Den här mycket vackra blombuketten anlände med blomsterbud för en stund sedan, tack fina vän! 

Det gjorde mig verkligen glad, man behöver muntras upp lite extra ibland. Tänker på dig och er också!

Kramar och kärlek   

Det har varit en lång dag annars känns det som, med sol utanför fönstret, lite gladare blir man då. Gick till dotterns förskola (pust) för att ta en porträttbild då hon missade fotografen när han var där sist. En skojig typ som de brukar vara, gick bra på alla sätt men minus för att han lade ett papper jag skulle skriva på på golvet i stället för att ge mig det i handen. Aja baja till en gravid kvinna, ingen gravid kvinna vill böja sig i onödan. Men han blir säkert förlåten när bilderna på lilla trollet kommer!

En sådan där grå dag, när regnet hängde i luften halva dagen innan det började falla över oss under resten av den. Och in på kvällen, och in på natten... Vi har varit hemma alla tre idag. Mannen har haft sin lediga dag och alla har mest varit inomhus. Dottern fick leka av sig på lekplatsen och handla kvällens middag med mannen, annars har vi mest suttit på rad i soffan med olika sysselsättningar. Mest bok i dag för mig.

Upp och gå runt i lägenheten emellanåt, lägga mig, sätta mig, allt som innebär byte av position. Annars gör det ont. Har varit trött i dag efter en natt med ont och obehag, trodde att blödningen kommit tillbaka men tack och lov ingenting.

Nu i kväll fick jag spontanbesök av en vän, hon kom med frallor så det blev te och köksprat. Hon var även gullig och hade köpt en tidning till mig, en tidning med idéer om saker man kan pyssla med här hemma    

Jag blev jätteglad över att hon kom förbi, har ju knappt lämnat hemmet den senaste veckan och behövde nog lite omvärldsuppdatering! När dottern somnat och karln åkt till en vän för fotbollskväll, blev det soffan med vännen och ett halvt öga på Uppdrag Granskning.

Sitta, halvsitta, ligga, halvligga, upp och stå, upp och ta några steg... Vem säger att jag inte är aktiv?