Söndagskvällens tystnad och lugnet mellan det att dottern somnat och att Solsidan börjar. Kom för ett par timmar sedan hem med varsin sådan här portion i magen...

Mmmm. Fars Dags-middag lagad av min far. Han fick sina självklara Fars Dags-presenter av mig och min syster, ett gottepaket bestående av fläsksvålar, vingummin, Polly och Bilar. Undrar hur många påsar fläsksvålar och vingummi han fått genom åren... Delar av släkten samlad, några gick sedan ut och spelade boule medan min dotter fick gunga med sin mormor. Under tiden låg syrran och jag på varsin soffa och pratade om spöken. Slappisar kallade de oss när de kom in igen. Har inte så stort val, svarade jag. En helt vanlig Fars Dag med andra ord.

Det har blivit en del film den senaste tiden, film och böcker har fått ersätta mitt vanliga heltidsjobb. Genom att leva mig in i en film eller i en bok kan jag för en stund försöka glömma att det gör ont, är så fruktansvärt trött på att tänka på eller prata om att det gör ont, jag får leva genom fiktiva karaktärer ett tag nu istället. Igår såg vi Soul Kitchen (en film om mat men utan matporr eller något som helst romantiserande kring mat, om oreda, pengar, musik, fängelse och lite kärlek). Häromdagen såg vi American Splendor (om en man som är en seriekaraktär), kan rekommenderas. Ikväll blir det nog The kids are all right.

Så går man in i vecka 22 i morgon. Gossen där inne har en alltmer tydlig dygnsrytm, men också en viss rytm över de olika dagarna. Ungefär varannan dag verkar han vara extra pigg och livlig, varannan tar han vilodag. Tänk om man kunde få ha det så jämt. Helg varannan dag.

Idag är det Fars Dag, har två bra pappor att fira idag. Min egen pappa som bjuder på Fars Dag-middag senare i dag, och min dotters pappa som vi firade innan han gav sig av till jobbet tidigare i morse. Grattis till er! Ett paket fick han av dottern, och frukost att ha med sig på jobbet. Ville hellre ha det än frukost på sängen idag, vi har vaknat många gånger i natt... Någon har drömt mardrömmar, och mina ben och höfter har värkt. Tråkigt att han jobbar idag, insåg att han jobbat alla Fars Dag och Mors Dag sedan vår dotter föddes. När karln åkte till jobbet åt jag och dottern färdigt vår frukost och bäddade sedan ned oss i soffan med täcken och kuddar. Det passade båda två utmärkt - hon fick lite tid framför Barnkanalen och jag fick lite mer sömn! Underbart. Där är vi nu. Nyaken. Satte igång kaffebryggaren precis. Innan vi tar tag i dagen behövs en kopp. Tror jag dricker den i soffan under täcket med min nya bok, Nattfåk.

En som inte vill somna, en som åkt iväg en extra gång för att handla en bok till mig, så är läget hos mig nu. Hon som inte vill sova vill helst ha sin nya kassaapparat i sängen (med ljud på), vill kissa många gånger, har "ont" lite här och var, och lite andra anledningar till att inte sova... Det är ju lite gulligt det där egentligen, man kommer sitta om tjugo år och prata tillbaka och tänk så många charmiga ögonblick man kommer skratta åt då. Ögonblick som när de sker i nuet kan vara mer slitsamma än charmiga. Charm är kanske en efterhandskonstruktion? En slags överlevnadsstrategi? Jag vet inte, ibland är man pedagogisk och klarar av det där lite extra besvärliga alldeles utmärkt med universumstort tålamod. Andra gånger gör man det inte. Idag är en sådan kväll då jag visserligen behåller lugnet och all min hjärtlighet men åååååh, om hon kunde somna någon gång. Just ikväll får hon gärna det. Just ikväll har jag ingen lust, om man skulle skylla på hormoner kanske, det var ju till exempel gråt-sorgligt nyss när jag insåg att jag glömt plasta in och kyla gårdagens matrester. Jorden gick under. Den kommer nog fortsätta göra det om jag inte går och lägger mig snart.

Har igår på mitt läkarbesök fått lite klarare besked och någonting att ställa in mig på för en längre tid, jag blir sjukskriven åtminstone en månad till på heltid. Det är fogarna. En positiv sak är att jag fått klartecken från läkaren för vattengympa, om jag känner att jag klarar av det. Hoppas det kan lindra det onda en aning!

I förrgår firade vi mannen som fyllde år, lite tårta och paket ska man ju ha! Och några fina teckningar från dottern. Lagade en gulasch till de som kom och firade med oss, lite gott bröd till. Senare på kvällen när de gått hem satt mannen och jag i soffan och tände några ljus, mindes och pratade om hans mor som gick bort på dagen fyra år tidigare. Hans födelsedagar blir ju aldrig samma sak längre, när de nu även är dödsdag för hans mamma. Det är så sorgligt, en cirkel som sluts och det är ju fint på något sätt, men mest är det sorgligt. Ska man fira eller gråta? Usch. Hon fick aldrig träffa vår dotter, levde inte när jag blev gravid och visste inte att hon skulle bli farmor. Tänk så annorlunda allt kunde ha varit. Dottern säger att farmor bor i himlen men att hon inte kan komma hit för hon når inte ner till marken   Hennes farmor finns hos henne på ett sätt genom att hon har fått farmors namn i mellannamn.

Det här blev ju skapligt upplyftande så antingen får det bli en rolig film nu eller sängen.

Måndagkväll efter varm dusch och hårinpackning, det novembergrå kräver sin kompensation. Förbereder lite inför mannens stora dag som är i morgon, han är på jobbet så här förbereds present och frukostbricka. Har försökt göra fint här hemma också, det har gått sådär, tror han blir nöjd. Dottern har målat grattiskort, dekorerat med hennes eviga motiv maskar, regn och knappar. Det blir det mycket av nuförtiden. Det är som en Lattjolajbanlåda, en ska bort. Maskar, regn och... knappar?

Nähä, det är en dag i morgon också!

Tacosen är nere i magen, dottern är i säng och film väntar. Det tar längre tid att lägga en övertrött liten tjej än en trött, speciellt när hon och mannen dansat loss i köket bland tacosdisk till dramatisk klassisk musik. Det fick bli lite Mumin i soffan för att komma i sov-mood, karln fick ta disken.

Var hos mvc i morse på ultraljud, moderkakan verkar ha vuxit med upp lite mer men någonting ligger ännu för, oklart vad. Får vänta på läkarens ord nästa vecka. Fick ett par ul-bilder med mig hem, vilken skillnad på bara tre veckor. Gossen är liksom lite bulligare och har mer babylikt än alienaktigt ansikte nu   

Igår kväll hade jag en vän från stora stan på besök, hon är också gravid och ska ha ett par månader efter mig. Hon, jag och mannen mumsade (gravid)ostbricka och tog varsin öl (alkoholhalten anpassad efter behov) till Happythankyoumoreplease. En riktigt mysig filmkväll med massa gott!

Idag har vi varit hemma alla tre, stapplade ut en stund till lekplatsen så dottern fick sälja sandkakor till oss i sin affär. Lagade panerad fisk och mos till lunch och nu på kvällen blev det alltså tacos. En mysig dag men tyvärr med än mer ont än igår.

Så har man varit hos sjukgymnasten. Hon var duktig och väldigt förstående, behövde inte förklara någonting kring min jobbsituation då hon själv arbetat med mitt yrke. Fick tips på övningar och ska återkomma till henne efter läkarbesöket då jag vet om jag får träna vattengympa eller inte. Hoppas på det! Det här är mina nya följeslagare, vi ska förmodligen hålla ihop de närmsta tjugo veckorna

Kryckor och foglossningsbälte. Som en annan sjukling. Fick skjuts hem av en granne som också varit på sjukgymnastik. Man är inte ensam. Mannen halvsover efter en jobbnatt, för mig blir det kaffe och bok.

En riktigt regning, blåsig måndag och det börjar närma sig jobb för mig. Om en vecka är det tänkt att jag ska börja på halvtid. Inför detta är det mesta oklart. Jag har ännu inte fått beviljad någon sjukskrivning alls från fk, jag har ännu inte blivit beviljad arbetsresor (handläggningstiden är inom en månad, hjälper föga när jag börjar om en vecka). Mitt nya schema är inte färdigt och frågan om lämningar och hämtningar av dottern hänger i luften. Det är den praktiska biten. Jag har även börjat känna stark oro över hur jag ska klara det här, att arbeta med mitt jobb som innebär både lyft och smidighet bland annat. Jag har inte fått någon läkartid inbokad för kontroll av moderkakan innan jag börjar jobba, det oroar mig rejält, känns minst sagt jobbigt att inte veta skillnaden mellan vad jag inte orkar/kan göra och vad jag helt enkelt inte får göra. Har därför bestämt mig för att försöka få tag i en läkare och kontroll till slutet av veckan, men det verkar vara lättare sagt än gjort. Ringde mvc före lunchtid men de hade då stängt för dagen (!), vill att de hänvisar mig till läkare så jag slipper betala för akutbesök. Frågan är vad jag gör nu - väntar till i morgon bitti och slösar tid på möjligheterna att få en läkartid? Ringer vårdcentralen?

På onsdag ska jag till mitt första besök hos sjukgymnasten, många gravida brukar bli rekommenderade vattengympa sa läkaren men "det får du inte göra med din moderkaka som det är nu". Det ska bli skönt att få komma till en sjukgymnast och få tips och hjälp kring eventuella hjälpmedel, men det oroar mig samtidigt då jag inte vet hur jag får använda kroppen då ingen läkarkontroll finns inbokad som uppföljning. Nej usch, jag börjar sammanfattningsvis helt enkelt känna mig nervös, de senaste dagarna har jag seriöst önskat mig kryckor. Benen bär mig inte alltid och det gör mer och mer ont.

Men. Allt är inte negativt. Hade ett bra samtal med mannen igår, berättade att jag känner mig mycket mer harmonisk och avslappnad den här graviditeten - konstigt nog kanske - men allt krångel till trots så känner jag i grunden att jag tar tillvara på det mysiga och oj vad snabbt den här första hälften gick. Det här är förmodligen sista gången jag känner ett annat liv inne i mig och det här kan inte förstöra den glädjen och känslan. Det börjar även märkas vilken skillnad i aktivitet och vakenhetsmönster det är mellan den här lille gossen och min dotter när hon låg i magen, att de verkligen är sådana små personligheter så tidigt! Vecka 20 idag. Det går framåt.   

Så är snart den här helgen till ända, även om det går långsammare än vanligt med en extra timma! Hej mörker! Hej kyla! Lämna oss snart igen.

Mysig lunch hos mamma igår, jag och min syster blev bjudna dit på god soppa och lite hemmaspa. Ansiktsmasker, krämer... Halvlåg i en bakåtlutad fåtölj i några timmar medan krämerna verkade, smoothie och kaffe gick ner under tiden. Sedan körde min snälla syster mig hem igen. Kvällen tillbringades i soffan med mannen, Så mycket bättre och gratinerade havskräftor mmm. Tyvärr funkar inga bilder just nu, bildhanteringen i datorn verkar samarbeta med Försäkringskassans elektroniska tjänst för sjukpenning om att krångla just när man har behov av... att det inte krånglar. Hoppas Solsidan lyser upp det som återstår av helgen.

I övrigt; foglossning = fortfarande aj, huvudvärk sedan igår morse, mannen och min syster åkt iväg under dagen med dottern som får leka av sig

  till min vän som fick en dotter nu i natt