Gick in i Vecka 40 i måndags, 40 av 40, eller längre. det vet man aldrig. Väntar på att lunchen ska bli klar i ugnen, mannen sover efter nattjobb och dottern är på förskolan. Precis kollat klart på Call the Midwife, mysig serie och kul med en historisk inblick i det spännande och viktiga yrke som barnmorskor har.

Har varit på ytterligare läkarundersökning häromdagen, det har gått lite framåt men annars har jag inte känt någon förändring sedan sist. Vi sa inte ens att vi skulle dit, less på förväntningar. Vi har en ny tid men känner samma som inför sist - får inte glömma varför det eventuellt ska bli en igångsättning, nämligen för att underlätta för mig med foglossningen, att inte behöva gå längre än nödvändigt. Men bilturer, packning, gynundersökningar (ungefär 10 den här graviditeten, suck) tar ju också på krafterna. Kanske bara vill ligga hemma och vila och låta det hända när det händer. Både jag och mannen uppfattar att läkarna/bm är mer angelägna än oss om att det verkligen ska sättas i gång.

Men jag har ju ont efter undersökningarna också, och eftersom det ändå inte hänt något är det väl bättre att bara ha foglossning och inte det andra också?   Jag vet inte. Jag är inte så stressad faktiskt, fem dagar kvar till BF.

Åt en grapefrukt och drack en smoothie, fem sekunder efteråt blev det ett himla liv i magen med sprattel och hicka. Otroligt att de känner av det så snabbt de små liven, det kalla och söta/beska. Oavsett hur stilla de legat där inne de senaste timmarna vaknar de på två röda om man dricker ett glas juice eller så. Åtminstone båda mina har gjort/gör det. Gulligt   

När dottern kommit hem ska vi till mvc, dottern får doktorsväskan med sig så hon kan hjälpa till med undersökningen.