Skillnader (hittills) mellan att vänta första och andra barnet enligt mig 

• Förra gången kändes hela graviditeten lång, den här gången gick de första månaderna av bara farten men sedan saktades tiden ned när jag slutade jobba.
• De första ca fjorton veckorna av extrem trötthet och illamående hade jag en aktiv tvåochetthalvt-åring att ta hand om när jag kom hem efter heltidsjobbet. En enda eftermiddag fann jag möjlighet att sova under den perioden, förra gången sov jag i stort sett varje eftermiddag. Lättare att orka ett heltidsjobb då   
• Skillnader i folks bemötande, inte så mycket fokus på att vänta barn i sig och allt vad graviditet innebär.
• Att jag oväntat blev sjukskriven tidigt i graviditeten till skillnad från förra gången då jag jobbade fram till två och en halv vecka innan dottern föddes.
• De fysiska symptomen och/eller besvären.
• Upplever trots allt den här graviditeten som bättre, är mer avslappnad.
• Inte lika spännande (för någon av oss) som första gången, och så det dåliga samvetet över att jag inte tycker det...
• Inte lika mycket uppmärksamhet till magen där här gången, förra gången var det samtal, klappar och musik i lurar på magen dagarna i ända av mig och mannen. Den här gången har han nog känt ett par sparkar, inte så mycket mer. Måste uppmärksamma gossen mer.
• Om man av någon anledning behöver gravidinfo på nätet, finns inte så mycket mer än personliga betraktelser eller forum skrivet om omföderskor. Det mesta utgår från att man ska förbereda sig på att bli förälder och att man ska ta vara på all den egentid man har nu innan barnet kommer. Hmmm...
• Att förbereda dottern inför att bli storasyster.
• Inte lika stort behov av att prata om graviditeten i sig den här gången.
• Roligt att höra hur förstföderskor upplever sina graviditeter och minnas hur jag själv förundrades, fascinerades, frågade...
• Känner mig trött på det fokus kring som finns kring det besvärliga med den här graviditeten, ventilerar här ibland i hopp om att inte berätta samma sak hundra gånger för alla.
• Läattare att förbereda mig inför förlossningen då jag redan upplevt en.
• Underbart att ha en bllivande storasyster som pratar med, klappar på och sjunger Bamse för sin lillebror där inne   
• Färre besök på mvc men istället en hel del läkarbesök.
• Vet vad jag ska ställa in mig på i fråga om tid. Hur länge man är i en bubbla efter förlossningen, hur låååånga de sista veckorna innan bf känns men att bf ändå kommer, hur sjukt fort babytiden går...
• Vet vad som blir som vanligt igen och ungefär när de blir det. Typ kroppsliga saker.
• Att veta vad vi väntar för kön på barnet.
• Att väldigt få saker behöver inhandlas den här gången.
• Att jag inte saknar utelivet ett dugg den här gången, njuter av att hänga hemma. Vet att det blir tid för klackar i taket igen så småningom.
• Oroar mig mindre för allt möjligt.
• Allt går av bara farten!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gick in i Vecka 40 i måndags, 40 av 40, eller längre. det vet man aldrig. Väntar på att lunchen ska bli klar i ugnen, mannen sover efter nattjobb och dottern är på förskolan. Precis kollat klart på Call the Midwife, mysig serie och kul med en histori...

Det blev ingen igångsättning i måndags. Jag är fortfarande gravid i allra högsta grad med en mage som sjunkit sedan i förrgår, hurra för mina lungor (luft, äntligen!) inte hurra för kissblåsan... Fick först komma in och köra ett ctg i en sådär fyrt...

Så har det blivit söndag kväll och en massa praktiska arrangemang är gjorda och förberedda. Försöker få lite stämning och tog en kopp te, pratar lite med mannen och borde sova snart. För hur ska man förbereda sig inför att morgondagen kan bli på två ...

Ska snart gå och lägga mig med En man som heter Ove. Någon annan man får jag inte krypa ner med ikväll då han som inte heter Ove är på sitt jobb.   Den senaste tiden har jag känt mig enormt otillräcklig beträffande att ge min dotter tillräckligt ...

Då har vi kommit in i mars, årets första vårmånad och även månaden med bf. Tänk att det är den här månaden vi ska bli en tvåbarnsfamilj. Men än är det riktigt dags, det är några veckor kvar. Har redan för två veckor sedan börjat få meddelanden, mail ...