Idag är jag helt fruktansvärt rastlös. Tyvärr får jag inte anstränga mig, så utbrott har ingen effekt. Det som hade haft effekt hade varit träning, eller åtminstone en högre grad av rörlighet än snigelpromenader mellan rummen i lägenheten. Sätter in mina joggingskor i förrådet, mina älsklingar, min nyckel till att undvika galenskap   

Hej då, jag undrar när vi ses igen!

Tack tack för alla tusen tips jag fått om vad jag kan göra på dagarna, jag gör dem alla och mycket mer! Jag har blivit något av en expert på stillasittande aktiviteter. Jag har att göra hela tiden, går inte sysslolös alls. Men. Min kropp är inte gjord för soffan, det kryper i mig av allt läsande, skrivande, tittande, korsordslösande, spelande, pratande... Och hur kommer man se ut sedan dessutom? Jag önskar att jag vore trött, att jag inte var så pigg i huvdet, önskar att jag hade velat vila. Just idag känns fem månader som en väääldigt lång tid.