Mitt jobb som telefonist har fortsatt även idag. Försäkringskassan är ännu inte klar med sin bedömning då de inte fått in alla papper från kontoret på min arbetsplats, vilket innebär att jag ännu inte får någon ersättning. Alltid lika spännande att vända på kronorna. Precis vad man behöver nu, leva på åttio procent av två veckors lön. Jippie. Det går heller inte att få ta med sig barn i bilen för lämning och hämtning, om man blir beviljad arbetsresor. Även det blir spännande, var är det tänkt att min dotter ska vara då när jag arbetar? Hemma några timmar själv när jag åker och jobbar? Ta sig själv till förskolan? Jag betvivlar starkt att jag är den första och enda som redan har barn och behöver komma till jobbet. Jag kan vissa dagar promenera sakta med henne, men lägg till tidspress, halka, tunga väskor, mörker, ben som låser sig ... ja jag vet inte. Vi får se hur detta utvecklar sig! Orkar inte ens tänka på det mer idag. Positivt är i alla fall att de på Försäkringskassan är så himla trevliga, de är lätta att prata med och kvinnan idag var väldigt förstående. Detta måste ju lösa sig! tyckte hon.

Idag har varit bättre än igår, har visserligen haft ont men igår hade jag riktigt ont. Inte bara det vänstra benet låser sig nu utan även det högra har bestämt sig för att krångla. Det ska ju vara rättvist liksom.

Mätt efter en god middag, rotfrukter i ugn, fetaostbiffar och vitlökssås med timjan

Nu tror jag det blir film, Ruby Sparks, dags att krypa upp i soffan..!