Måndagkväll efter varm dusch och hårinpackning, det novembergrå kräver sin kompensation. Förbereder lite inför mannens stora dag som är i morgon, han är på jobbet så här förbereds present och frukostbricka. Har försökt göra fint här hemma också, det har gått sådär, tror han blir nöjd. Dottern har målat grattiskort, dekorerat med hennes eviga motiv maskar, regn och knappar. Det blir det mycket av nuförtiden. Det är som en Lattjolajbanlåda, en ska bort. Maskar, regn och... knappar?

Nähä, det är en dag i morgon också!

Tacosen är nere i magen, dottern är i säng och film väntar. Det tar längre tid att lägga en övertrött liten tjej än en trött, speciellt när hon och mannen dansat loss i köket bland tacosdisk till dramatisk klassisk musik. Det fick bli lite Mumin i soffan för att komma i sov-mood, karln fick ta disken.

Var hos mvc i morse på ultraljud, moderkakan verkar ha vuxit med upp lite mer men någonting ligger ännu för, oklart vad. Får vänta på läkarens ord nästa vecka. Fick ett par ul-bilder med mig hem, vilken skillnad på bara tre veckor. Gossen är liksom lite bulligare och har mer babylikt än alienaktigt ansikte nu   

Igår kväll hade jag en vän från stora stan på besök, hon är också gravid och ska ha ett par månader efter mig. Hon, jag och mannen mumsade (gravid)ostbricka och tog varsin öl (alkoholhalten anpassad efter behov) till Happythankyoumoreplease. En riktigt mysig filmkväll med massa gott!

Idag har vi varit hemma alla tre, stapplade ut en stund till lekplatsen så dottern fick sälja sandkakor till oss i sin affär. Lagade panerad fisk och mos till lunch och nu på kvällen blev det alltså tacos. En mysig dag men tyvärr med än mer ont än igår.

En riktigt regning, blåsig måndag och det börjar närma sig jobb för mig. Om en vecka är det tänkt att jag ska börja på halvtid. Inför detta är det mesta oklart. Jag har ännu inte fått beviljad någon sjukskrivning alls från fk, jag har ännu inte blivit beviljad arbetsresor (handläggningstiden är inom en månad, hjälper föga när jag börjar om en vecka). Mitt nya schema är inte färdigt och frågan om lämningar och hämtningar av dottern hänger i luften. Det är den praktiska biten. Jag har även börjat känna stark oro över hur jag ska klara det här, att arbeta med mitt jobb som innebär både lyft och smidighet bland annat. Jag har inte fått någon läkartid inbokad för kontroll av moderkakan innan jag börjar jobba, det oroar mig rejält, känns minst sagt jobbigt att inte veta skillnaden mellan vad jag inte orkar/kan göra och vad jag helt enkelt inte får göra. Har därför bestämt mig för att försöka få tag i en läkare och kontroll till slutet av veckan, men det verkar vara lättare sagt än gjort. Ringde mvc före lunchtid men de hade då stängt för dagen (!), vill att de hänvisar mig till läkare så jag slipper betala för akutbesök. Frågan är vad jag gör nu - väntar till i morgon bitti och slösar tid på möjligheterna att få en läkartid? Ringer vårdcentralen?

På onsdag ska jag till mitt första besök hos sjukgymnasten, många gravida brukar bli rekommenderade vattengympa sa läkaren men "det får du inte göra med din moderkaka som det är nu". Det ska bli skönt att få komma till en sjukgymnast och få tips och hjälp kring eventuella hjälpmedel, men det oroar mig samtidigt då jag inte vet hur jag får använda kroppen då ingen läkarkontroll finns inbokad som uppföljning. Nej usch, jag börjar sammanfattningsvis helt enkelt känna mig nervös, de senaste dagarna har jag seriöst önskat mig kryckor. Benen bär mig inte alltid och det gör mer och mer ont.

Men. Allt är inte negativt. Hade ett bra samtal med mannen igår, berättade att jag känner mig mycket mer harmonisk och avslappnad den här graviditeten - konstigt nog kanske - men allt krångel till trots så känner jag i grunden att jag tar tillvara på det mysiga och oj vad snabbt den här första hälften gick. Det här är förmodligen sista gången jag känner ett annat liv inne i mig och det här kan inte förstöra den glädjen och känslan. Det börjar även märkas vilken skillnad i aktivitet och vakenhetsmönster det är mellan den här lille gossen och min dotter när hon låg i magen, att de verkligen är sådana små personligheter så tidigt! Vecka 20 idag. Det går framåt.   

Så är snart den här helgen till ända, även om det går långsammare än vanligt med en extra timma! Hej mörker! Hej kyla! Lämna oss snart igen.

Mysig lunch hos mamma igår, jag och min syster blev bjudna dit på god soppa och lite hemmaspa. Ansiktsmasker, krämer... Halvlåg i en bakåtlutad fåtölj i några timmar medan krämerna verkade, smoothie och kaffe gick ner under tiden. Sedan körde min snälla syster mig hem igen. Kvällen tillbringades i soffan med mannen, Så mycket bättre och gratinerade havskräftor mmm. Tyvärr funkar inga bilder just nu, bildhanteringen i datorn verkar samarbeta med Försäkringskassans elektroniska tjänst för sjukpenning om att krångla just när man har behov av... att det inte krånglar. Hoppas Solsidan lyser upp det som återstår av helgen.

I övrigt; foglossning = fortfarande aj, huvudvärk sedan igår morse, mannen och min syster åkt iväg under dagen med dottern som får leka av sig

  till min vän som fick en dotter nu i natt

Även om man inte kan dammsuga eller röja undan på golvet finns det andra hushållssysslor man kan utföra med begränsad rörlighet; sortera nagellack och rensa ut dem som ska slängas, sortera dotterns pennor och kritor, hänga tvätt överst på tvättställningen om man har en tjänstvillig treåring till hjälp att plocka upp tvätten från golvet, laga porterstek tillsammans med mannen, organisera så mannen hämtar en kartong mammakläder (och mitt foglossningsbälte!) i ett garage i andra änden av stan... Och säkert lite mer.

Kom på att jag inte varit utomhus idag, det får nog bli i morgon.

- Vad är det för datum idag? undrade en vän som hälsade på.

- Eh..?

- Men vad är det för dag?

- Eh... Jo det är... ju söndag.

Det är inte lätt att hålla reda på dagar och datum när det inte finns någon större anledning att göra det. Alla viktigheter finns ju i telefonen som påminnelser så tiden kan för min del lika gärna få vara ett konstant flöde av händelser som går i varandra utan någon särskild ordning... Typ.

Dottern har varit med mina föräldrar halva dagen för att underlätta för mig då mannen jobbar hela dygnet. Blev även underlättad med diskmaskinstömning och sopslängning av mina kära mor och far, så gulligt av dem! För mamma fick jag knappt sätta in ett glas i skåpet, fastän det varken är tungt eller kräver att jag böjer mig, ja hon är precis så som mammor ska vara   

Igår morse tog vi en buss ut till vänner som köpt hus i en by utanför stan. En lugn och mysig förmiddag framför brasan med varsin kopp kaffe, det sköna med ett stort hus är ju att barnen kan leka på en större yta och inte lika inpå en som i en lägenhet. Man är där, men alla får ändå lite space. Det är ett riktigt mysigt hus de köpt och man blir ju lite sugen...

Vi kollar också Hemnet, eller jag har knarkat Hemnet sedan jag köpte min första lägenhet för en sådär sju åtta år sedan. Sedan om och när det blir hus, det vet man aldrig. Har ingen brådska, det är trots allt en del att ta ställning till. Äldre, nytt? Fixa själv, arbetsinsats? Tid, pengar, planering? Tillägger alltid till alla jag pratar boende med att "det är på sikt, ingen stress, inom några år förmodligen men inte just nu". Men det är som att de orden försvinner på vägen för nästa gång jag träffar samma person undrar han eller hon om vi "hittat ett hus ännu". Spontan som jag är skulle jag visserligen kunna köpa ett hus i morgon om vi hittar det huset, men då får det antingen vara nyrenoverat i vår stil eller så får mannen jobba hårt ett tag. Jag kan ju typ... välja tapeter.

Så går man in i vecka 19 i morgon. Nästan halvvägs. Det börjar stressa mig en aning att jag inte vet vad jag ska ställa in mig på. Börjar jag jobba nästa vecka, kan jag det? Kommer jag fortsätta vara sjukskriven, hur länge i så fall? Nu närmar sig torsdagen och nästa kontroll... Fick i alla fall min misstanke bekräftat igår av en vän som är läkare; det finns ingen medicin som lindrar foglossning. Undrar om man kan få recept på att stå ut kanske?

Hehe, kan inte hjälpa att jag tänker en tanke att om män hade foglossning, skulle det finnas minst sex olika preparat på marknaden som lindrade. Förmodligen skulle man redan utvecklat teknik för att män skulle kunna teleportera ut sina bebisar om det var de som var gravida.

Dags att träda in i drömmarnas land. Mysigt att lägga sig och känna att det lever och rör sig i magen, bebis känns så tydligt nu att jag börjar känna att det är vi som går och lägger oss, vi som sitter här. Den ständiga närvaron av ett liv där inne. En tröst när det känns jobbigt.

Då är veckan på rätt sida igen - helg. Inte för att det spelar någon större roll när man ändå är hemma, men ändå. Det känns lite bättre. Mannen är på jobbet och dottern har varit på förskolan, det har varit en fin solig dag. Här har det bakats smulpaj inför morgondagen och en blomkålssoppa blev det också. Det tar lite längre tid än vanligt när man måste sätta sig emellanåt men jag har ju all tid i världen. Blomkålssoppa med potatis och timjan

Idag är det tydligen Äggets Dag, får nog bli något äggigt innan jag går och lägger mig. Mannen jobbar, och eftersom han är borta ett dygn åt gången får han förbereda all inhandling innan han går på sitt pass. Jag har förpassats till att skriva inköpslistor. Och matlagning i intervaller.

Klockan är bara åtta, varför känns det som att jag borde gå och lägga mig? Det är fredag och folk gör i ordning sig för att slå klackarna i taket eller åtminstone tar de ett glas rött framför en film, det känns oerhört långt borta. Men jag hade visserligen inte tackat nej till ett glas rött innan sängen om mitt tillstånd vore ett annat...

Ännu en vecka har gått alltså. Var på föräldramöte igår, rensat klart all svamp och lagt den att torka. En fin vän i stora stan skickade det här med posten

Tack för omtanken och förströelsen!   

Vårt stora höströj på kolonin har ju fått vänta längre än vi tänkt på grund av allt det här, men i onsdags tog mannen saken i egna händer (dotterns hjälp inte att förglömma) och rensade och fixade och plockade... Tänk att det fortfarande finns några smultron! Mangolden var fin, likaså örterna. Eftersom kolonin ligger nära vårt hus kunde jag följa med, men var kanske inte lika aktiv som de andra...

Nu får man väl göra ett ägg, för att hedra hönsen eller bönderna eller självaste äggen eller kanske ägglossning eller jag vet inte vad? Hmm? Nyttigt är det i alla fall med ägg.

Nu har vi svamp, trattar och taggar kom mannen hem med igår. Svampsåsen blev mmm... Rensa resten idag.

Som jag misstänkt i några dagar, börjar nu foglossning att ge sig till känna. Fattades bara det. Den som strålade ned i mina ben sista tiden av min förra graviditet har den här gången bestämt sig för att dyka upp redan i vecka 18. Tog en värktablett för att kunna somna igår kväll men har ingen aning om vanlig paracetamol verkar mot foglossning? Detta får googlas.