Snart får man göra kudden sällskap i sängen och lämna helgen bakom sig för en ny vecka, vet inte ens vilken vecka det är enligt almanackan men enligt graviditetsalmanackan blir det vecka 34 i morgon. Det blev inget släktkalas för oss då dottern inledde helgen med att kräkas. Mannen jobbade ju i fredags och idag, och igår var han borta över dagen så vi har isolerat oss här jag och dottern. Minns knappt om det finns en värld där ute   Dottern har mått bra idag och igår så det verkar ha varit en engångshändelse, men de där symptomfria 48 timmarna ska ju avverkas i avskildhet så det var bara att stanna hemma och läsa sagor, äta kokt fisk och köra tvättmaskinen ett par gånger. Jag har ju visserligen ganska begränsad lust med att ta del av omvärlden nu som det är, men till och med jag har blivit lite rastlös av den här vuxenfria kokongen den här helgen har inneburit. Imorgon får man väl slå på stort och köra mannen någonstans så han kan handla mat (kan inte gå runt i affärer som är större än en närbutik, och inte bära mat heller). Längtar apropå det efter mannen ifråga nu! Ska bli skönt att han är ledig i två dagar nu.

Har börjat lite med bb-packningen, eller själva listan. Den kommer innehålla ungefär samma saker som sist med vissa kompletteringar, som blodsockerhöjande snacks typ bars, bananer och liknande, och så mjölkuppsamlingskupor som jag inte ens upptäckt vid tiden för förra förlossningen. Rinner mjölken till bland folk är det trevligt om de slipper få en mjölkdusch    Sedan är det ju trevligare att gå runt med en torr tröja än en med två våta runda fläckar på.

Det är lite annat som ska fixas och ordnas inför bebis ankomst också. Babyprylar ska hämtas i vårt externa garage i andra änden av stan, prylarna ska ses över, tvättas, sättas ihop, hitta alla delar och så vidare. Spjälsängen ska hit, karln ska en sväng till det där stora gula varuhuset i västsverige och köpa baby- och förbrukningsvaror typ amningsinlägg, barntäcke, en livsförbrukning bindor... Vagnen ska tvättas av och smörjas, klädesln har jag redan tvättat i höstas. Det mesta är saker som mannen får göra, men klagar han så byter vi bara så får han ta över graviditeten och förlossningen   

Dottern har naturligtvis haft en långdragen läggning i kväll, som de flesta kvällar den här veckan. En enda sen kväll (sjukhus-kvällen) kan rucka på en hel veckas rutiner, suck. Hon somnade på förskolan dagen därpå (det var väntat, och det är ju inte så att hon inte får efter en sådan kväll) och det tar flera dagar att återställa balansen efter en sovstund på dagtid. Har hon sovit på dagen somnar hon inte förrän tio-halv elva på kvällen, det upptäckte vi för ett år sedan när vi tog bort sovstunden på förskolan och hemma. Hon blev som ett nytt barn, somnade punktligt varje kväll och vaknade pigg och utvilad dagen efter, orkade med dagen och kunde varva ner på kvällen. Och så en enda dagsvila... Ett heltidsjobb att komma tillbaka till rutinen igen. Det finns ingen viktigare rutin än sömnrutinen tycker jag, och hamnar den ur fas blir både dagar, kvällar och nätter lidande för alla parter. Kvällar mellan 18-20 är heliga för småbarnsfamiljer, åtminstone vår, då borde inga telefoner ringa eller oanmälda besökare dyka upp. Barn vill ju ofta leka med folk som besöker dem och det är ju roligare att leka än att gå och lägga sig...

Igår hade jag vårkänslor, satt till och med en stund på balkongen med dottern, båda vände upp sina ansikten mot solen... Hon påpekade att vi måste göra fint på balkongen så man kan sitta där på kvällar när det är varmt, vi måste ha nya blommor och sådär. Hon är så klok så! Nu verkar det falla små vita flingor från himlen.